tisdag 11 oktober 2016

50% motivation, 30% påtvingat och 20% fläsk

Idag är det tydligen flickornas dag och därför får man äta ljusröda kex och känna sig stark inombords.

Nu är det tyvärr så att vara stark inombords inte riktigt räcker för mig, eftersom en viss herr premiärlöjtnant sade åt mig i mitten på april att jag är för kort för min vikt, och enligt det elektroniska träningsprogrammet som den finska försvarsmakten rekommenderar så borde en kommande beväring börja träna på alvar tre månader före man rycker in, alltså 90 dagar, och nu kommer det sig att jag bara har 83 dagar kvar, vilket betyder att in träning borde ha börjat för en vecka sedan. Och jag vågar påstå att jag åtminstone har försökt.

Här om dagen länkade jag med Veronica Maggio i öronen. Jag hade sett henne live på lördagen och kände hur musiken bara lät mina ben fortsätta framåt. Inte för att jag sprang så hemskt fort, men på en sträcka som jag för inte så hemskt länge sen skulle ha hamna stanna åtminstone en gång för att hämta andan och kanske gå en liten bit, stannade jag inte en gång, och jag märkte det först efter en stund när det bytte låt. Det är då man inte bara tränar för vad herr premiärlöjtnant sade, utan för att det känns så jävla bra att kunna säga att man är bättre än senast. Kanske det var för att jag fortfarande hade sådan energi efter konserten, för att jag blev så imponerad av hennes uppträdande eller kanske var jag bara glad.

Och för varje dag som går så vet jag att att jag blir mer och mer redo. Jag gör det ju frivilligt.
Och förhandsträningen är 50% motivation, 30% vad herr premiärlöjtnant sade och 20% för att det bara är så jävla hälsosamt.



Ha det bra!

-IMF

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar