fredag 4 mars 2016

inte.

När allt känns som så dåligt brukar man säga att det positiva är att det inte kan bli värre, men när man allra minst anar så blir botten du ligger på taket till din lilla ångestkista.

Just så kändes det igår kväll, när jag satt bredvid min bil på parkeringen utanför internatet. Man känner sig så borttappad och ensam och kall, men den kalla marken känns mer som en varm tröst som misslyckades, en avlägsen kram som bara gjorde allting värre. Tänk om allt bara kunde vara ett datorspel? När allting känns som om man inte mer klarar det så kan man springa in i elden och börja från början. Game over, do you want to try again? Yes, och så gör man det. Det kunde jag inte göra igår, för när jag slutade blunda så var marken fortfarande kall och inget av problemen hade löst sig, utan de var kvar precis som förr.

Då ska man komma ihåg att man troligen inte gör någonting bättre med att fortsätta sitta där på marken, utan det skulle antagligen bara blivit ännu värre. Jag skulle inte bara vara hopplös, utan jag skulle ha varit sjuk och hopplös. Det gäller att stiga upp, fast det i stunden känns så svårt så ska man stiga upp och gå in, ta på sig ett par torra kläder och gå och lägga sig. Ibland hjälper redan det. Problemen försvinner inte, men du har lite mer krafter efter en natts sömn än när du är trött och sitter på marken.

 Och så ska man komma ihåg, att fastän man känner sig ensammast i världen så är du troligen inte det, för nästan alla har nån som man kan be om hjälp av, nästan alla har någon som kan hjälpa dig hitta lösningen. Ingen kan ta över dina problem, men någon kanske kan hjälpa dig.

Vissa dagar är inte så bra, vissa dagar är värre och vissa dagar är bara rentav från helvetet, men ändå finns det någonting gott i alla dagar.

-IMF

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar