lördag 26 mars 2016

Ingen fritid, ingen sömn och inget hår

Nu är det bara några dagar kvar till premiären. Sju Bröders premiär.
Övningarna är alla dagar minst tio timmar och drar all must ur dig. Du ser på samma elva ansikten alla dagar hela dagen, du är inne i samma byggnad, i samma rum dagarna långa och ser sällan dagsljuset. Fönster finns också bara i köket och på scenen är svart det enda du ser, förutom då dessa elva ansikten och dina egna yllebyxor som värmer lite mer än vad du egentligen vill och int ens fläkten uppmuntrar de svettiga ansiktena.

Du kommer hem sent och stiger upp tidigt, och det ända du i princip gör med de människorna i ditt liv som du inte tittar på över 10 timmar i dagen är äter, kanske ser på lite tv och far och sova. Ibland en fest eller en middag, men då kan du inte heller släppa loss eftersom dina yllebyxor skriker på dig nästa morgon och låter dig inte sova.

Såhär är det att gå på teaterlinjen den sista månaden före premiär. Roligt, svettigt och också otroligt tungt. Varje dag utsätts man för någon sorts av nervsammanbrott och går mer och mer sönder dag för dag, både fysiskt och psykiskt. mina ben och min handled och nu också mitt huvud värker på grund av smällar och andra skador.

Sen har jag inte så mycket hår kvar heller, inte för att jag skulle ha rivit bort allt, fast jag ibland skulle ha vila göra det, utan för att det är bortrakat. Inte allt, men en stor del. För rollen, fast jag måste säga att ja känner mig ganska fräsch i min nya frisyr, och det måste jag tacka den underbara studerande killen på Axxells frissalinje. Blev så bra behandlad och är så nöjd så nöjd. Mycket föll ju av, men det växer nog tillbaka efter en stund.

Sånt händer och fötter. Inte så mycket annat, eller egentligen tusen saker men det händer så mycket att man inte hinner med. Lite för mycket och lite för tungt så jag tror jag går i koma efter den 9 april.

-IMF

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar