lördag 10 januari 2015

"You have a good pronunciation"

Jag har alltid varit dålig på engelska. 
Jag har varken kunnat stava, eller tala och ibland inte heller förstå. Jag är 18 år och har löst engelska i skolan sen fjärde klassen, så man kan väll lätt säga att set var något som gick förbi. 

MEN!
 Idag, eller egentligen igår, om vi ska vara petnoga, så hade jag ett tal i den muntliga engelskakursen jag går. Ett tal om homosexualitet faktiskt, och om att bli accepterad och tillåten att vara lycklig, ungefär i korthet. Direkt när jag gick upp så kände jag hur pulsen ökade och hur bokstäverna på pappret började hoppa. 

Jag älskar att tala, men inte ett språk jag inte behärskar... Då blir mitt ansikte knallrött, jag stapplar och uttalat en del ord fel, nästan så jag blir irriterad på mig själv.. Och när jag sätter mig och skall få feedback av klassen så är det nån som säger att jag har ett bra uttal...
"You have a good pronunciation"
Någon annan undrar hur jag gör, eftersom det ser så lätt ut och en tredje tycker att jag alltid gör allt så personligt... Men dessa kommentarer når mig inte, då jag hör de klingande orden i mina öron; "You have a good pronunciation"

Det är första gången nån någonsin sagt att jag har ett bra uttal. Det är första gången jag inte känner mig riktigt usel gällande engelska. Det är första gången på länge som jag själv märker hur jag har utvecklats... Kanske jag sen heller inte är jättedålig? 

Tack och godnatt

The master of being and doing things my way

-IMF

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar