torsdag 17 oktober 2013

Det man ska visa utåt.

Det är inte okej att vara deppad. Inte i skolan, inte på jobbet och särskilt inte hemma. Men var är det då ok att visa negativa känslor eller ska man bara hålla dem innanför sitt eget skinn? Man skall bara visa lycka utåt. Man skall vara glad, vacker och intelligent... och man ska vara det varje dag. Men hur orkar man vara glad alla dagar om man har ett tjockt lager mer ilska och sorg under skinnet? Om det blir för mycket innanför skinnet så spricker man, men före man spricker så brukar det oftast börja läcka, och om man släpper ut fel känslor på fel personen så kan man vara illa ute.
Jag har själv vissa konster jag brukar släppa ut känslor på, och en av dom är att spela en roll. Överför man alla onda känslor på sin rollfigur så tas de bort av dig, och sedan försvinner de nästan helt och hållet när du säger adjö till denna figur. Men nu har jag ju inga andra projekt än Music Show...
Ibland önskar man att man bara kunde välja att bli spräckt. Försvinna från världen för en stund, lugna ned sig. Men man kan inte försvinna för en stund, utan nåndera för alltid eller så låter man bli att försvinna. Det finns ingen kompromiss, inget där emellan... eller finns det? Kanske man kan försvinna bara för en liten stund? Säga att man går ut fast man påriktigt gömmer sig under sängen och hålls där i en vecka. Kanske ingen ens skulle märka? Bara tro att du är någon annanstans. Kanske ingen skulle sakna? Vem skulle? Någon man håller kär? Men den som man själv håller kär kanske inte tycker samma om dig... Den kanske inte alls bryr sig... och vad gör man sen? När man ligger där under sängen och märker att ingen kommer och söka. Inger har märkt att man har försvunnit. Skall man då komma tillbaka eller försvinna för alltid?
Eller borde man se framåt, titta in i framtiden och konstatera att jag inte vill vara likadan imorgon som jag är idag. Att jag vill bli något annat, något större, något bättre, något jag själv kan älska. Man måste kunna älska sig själv, fast det ibland kan vara svårt. Man måste inte hitta sin roll, man måste skriva den själv.
 Det här är ingen färdigskriven pjäs, det här är livet.


-IMF

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar